MARS 2009

Utskrivet från: http://finsamgotland.se/1021
Start Finsam på Gotland Projekt Paraply-nätverket Aktivitets-katalogen Möten och föreläsningar Tips och råd På arbets-platsen (H)järnkoll Almedalen

Vårdgarantin, rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden

Frukostmöte i mars 2009­

Vårdgarantin, rehabgarantin och sjukvårdmiljarden är statens styrmedel för vård och omsorg i regionerna. Hur det fungerar berättade Ann-Christin Kullberg vid Finsams frukostmöte i mars. Dessutom presenterades de två Finsam-projekten På spåret och Förberedande arbetsträning – samt hur de vuxit fram ur verksamheten. Hälso- och sjukvården var värd för mötet.

Vårdgarantin (se nedan) är i högsta grad viktig för de patientgrupper som rör Finsam. När regelsystemen för sjukskrivning stramas åt måste sjukvården vara tillgänglig med korta väntetider för patienterna.
– Gotland ligger mycket bra till när det gäller vårdgarantin, inledde förvaltningschef Ann- Christin Kullberg. Det är bra att fokus ligger på tillgänglighet och korta väntetider. En bra och högkvalitativ vård är den inte mycket värd om gotlänningarna inte når den.

I dag klarar Gotland vårdgarantin – men en skärpning är på väg. Nästa år kortas tiden mellan primärvård och specialistläkare och får då inte vara längre än 30 dagar. Redan i år gäller detta ­patienter med remiss till barnpsykiatrin.
– Vi kommer att klara även detta eftersom vi har ett bra utgångsläge och Gotland har en smådriftsfördel, konstaterar Ann-Christin Kullberg. Det ska vi fortsätta att utnyttja. Väntetiderna är inte vårt största problem.


Rehabgarantin (se nedan) ska hjälpa människor som riskerar att hamna utanför socialförsäkringssystemet då tidsgränserna kortas. 2009 blir ett omställningsår, där fokus ligger på två patientkategorier: Smärta i nacke, rygg och axlar samt lättare psykiatriska besvär. På Gotland ska teamarbete kring smärtpatienter vara igång till sommaren.

När det gäller kognitiv beteendeterapi vill den gotländska sjukvården att utbildning placeras på ön.
– Att arbeta mot specifika patientgrupper är resurssparande, säger Ann-Christin Kullberg. Det tar inte resurser från andra patientkategorier. Till största delen rör rehabgarantin patienter som ­redan är i behov av vård.

Sjukvårdsmiljarden är delvis kopplad till hur regionerna lyckas minska sjukskrivningstalen.
När detta statsbidrag infördes 2005 tillhörde Gotland de områden som redan hade lågt ohälsotal och ett bra samarbete med Försäkringskassan och primärvården. För 2009 och 2010 får dock Gotland statsbidrag som ska användas för att förhindra att människor kommer i utanförskap.

Två nystartade Finsam-projekt

De olika välfärdssystemen har olika regelverk. Det händer att patienter ”hamnar mellan stolarna”. Förberedande arbetsträning och På Spåret är två exempel på hur Finsam kan användas i praktiken.


–Finsamprojekt växer fram genom idéer och tankar där man vill förbättra och utveckla, konstaterar Cecilia Krook, verksamhetschef vid habiliteringen. Det händer att patienter kommer sent in i habilitering – vilket ger sämre effekt. Ju tidigare insatser sätts in, dess bättre. Vi vet också av erfarenhet att vissa patientgrupper har behov av stöd under längre tid för att en beteendeförändring som blir varaktig.

Förberedande arbetsträning

Tankarna kring projektet Förberedande arbetsträning kommer ursprungligen från Försäkringskassan och rehabiliteringsvården. För färdigvårdade patienter uppstår ofta ett glapp innan de är redo för arbetsträning, där arbetsförmågan ska vara 10 timmar per vecka enligt arbetsförmedlingens regelverk. Det är här projektet, som startade den 1 mars, kommer in.
– Vi vill ha ett brett samarbete med de aktörer som arbetar med patienter innan de kommer till arbetsförmedlingen, berättar arbetsterapeut Kerstin Lindgren. Olika människor behöver stöd på olika sätt.
– Det är också viktigt att veta vilken funktionsnivå patienter befinner sig på, fortsätter hon. Det gäller både de som behöver en arbetsträningsplats – och oss som arbetar med att ta fram dessa platser. Vad är rimligt och vilka stödinsatser kan behövas för att arbetsträningen ska fungera? Ibland vill vi mer än patienten klarar och kan.


På Spåret

Stina Hansson är sedan den 1 mars projektledare för På Spåret. Med hjälp av tre coacher ska unga funktionshindrade få stöd under längre tid för att komma ut i sysselsättning. Målgruppen är unga vuxna med aspergers syndrom eller lindrig utvecklingsstörning.
– Många här känner säkert igen beskrivningen av ”Kalle”, förklarar Stina Hansson. ”Kalle” är 22 år och har gått individuella programmet på gymnasiet. Via psykiatrin har han fått en neuropsykiatrisk diagnos och kommer därefter till vuxenhabiliteringen. Samtal med arbetsförmedlingen och försäkringskassa kommer fram till att någon form av praktik vore bra. Men de goda intentionerna räcker inte. Det Kalle behöver är ett långvarigt nära stöd – och det gäller även arbetsplatsen där Kalle ska vara. Att arbeta på detta vis är något vi önskat länge – och nu är projektet igång. På Spåret pågår under 1,5 år – med hopp om förlängning.


Fakta: Vårdgarantin
Vårdgarantin kan sammanfattas i 07 90 90.
Noll-sju: Man ska kunna få kontakt med primärvården samma dag (någon ska svara i telefon).
Det får inte ta mer än sju dagar att komma i kontakt med sin primärvårdsläkare. Inom 90 dagar ska en remiss leda till specialistläkare och inom ytterligare 90 dagar ska behandling eller insats vara påbörjad.


Fakta: Rehabgarantin
Rehabgarantin pekar ut vissa behandlingar och diagnoser mer ingående. Det gäller framför allt två kategorier: Smärta i nacke, rygg och axlar samt lättare psykiatriska besvär. För nack- och ryggbesvär visar erfarenheter att multimodala team fungerar bäst. Det innebär att olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut) arbetar gemensamt kring enskilda patienter för samsyn och totalt omhändertagande. För patienter med lättare psykiska besvär ger kognitiv beteendeterapi bäst resultat.

­
Sök