November 2010

Utskrivet från: http://finsamgotland.se/1289
Start Finsam på Gotland Projekt Paraply-nätverket Aktivitets-katalogen Möten och föreläsningar Tips och råd På arbets-platsen (H)järnkoll Almedalen

Jämlik hälsa, eller...?

Vid Finsams frukostmöte den 2 november talade folkhälsochef Lisa Stark under rubriken "Jämlik hälsa, eller...?"


Lisa Stark är folkhälsochef i Gotlands kommun. I det uppdraget ingår att kartlägga och beskriva hälsa och ohälsa – samt hur hälsa och ohälsa påverkas av samhällsförhållanden på Gotland.

På Gotland saknas underlag för mer komplicerade studier av samband kring folkhälsa. Statistik och samband bygger på nationella och internationella studier.
– Sedan är det upp till oss att fundera över om vi är en del av Sverige och världen. Eller om det råder väsentligt särskilda förhållanden här, konstaterade Lisa Stark.

Olika förutsättningar

Ett barn som föds i Sverige har förutsättningar att bli riktigt gammal, sett i ett internationellt perspektiv. Ett nyfött barn i centrala Afrika har inte samma möjligheter.
– Det beror inte på några genetiska eller fysiologiska förutsättningar. Det beror på om man har turen att födas i ett samhälle med fred, skola, hälso- och sjukvård.

Det finns många skäl att arbeta för mer jämlika förhållanden när det gäller hälsa. Förutom de självklara vinsterna för enskilda och befolkningen som helhet, går det också att sätta ekonomiska förtecken. En god hälsa och en hög medellivslängd i befolkningen är en drivkraft för tillväxt genom att ge goda möjligheter till utbildning, produktivitet och sparande.

Inkomst, utbildning och hälsa

Internationell statistik visar att ­länder med stora inkomstskillnader har också hög andel hälsorelaterade och sociala problem. Och även om Sverige tillhör de mest jämlika länderna har vi en del att fundera över.

Personer med längre utbildning och högre inkomst är friskare och lever längre än personer med kortare utbildning och lägre inkomst. Det är också tydligt att hälsan är sämre hos personer med funktionsnedsättning, HBT‐- personer och personer med utomeuropeiskt ursprung. När det gäller personer med funktionsnedsättning skapar samhället en tredjedel av den extra ohälsan. Det kan till exempel handla om svårigheter att delta i sociala och kulturella sammanhang.

När den gäller skillnaden mellan kön visar statistik att svenska kvinnor lever längre än männen – men kvinnorna är mer sjuka. Samtidigt ökar livslängden mest bland män.

Svensk – och internationell – statistik visar också tydligt att utbildningsnivån har stor betydelse för hälsa och förväntad livslängd. Ju längre utbildningsbakgrund – dess längre medellivslängd. (se bild 5 – 8 bland ppt i spalten till höger, Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen). Även hälsoproblem som värk och psykisk ohälsa är kopplade till utbildningsnivå och socioekonomiskt sammanhang.

Stress

Här kommer begreppet stress in.  Händelser är särskilt stressande när man har liten kontroll och situationen inte är förutsägbar. Brist på socialt stöd förvärrar, med möjlighet att koppla av/vila förbättrar. När det gäller sjukdomar kan man bland annat se att långvarig stress ökar risk för diabetes typ 2, hjärtsjukdom samt försämrat immunförsvar.

Vad händer i Sverige?

Statens Folkhälsoinstitutet, FHI, har tagit fram en rad förslag för det framtida folkhälsoarbetet i Sverige.

  • FHI anser att det bör bildas en nationell ledningsgrupp för jämlikhet i hälsa med representation från alla politikområden. Jämlik hälsa är inte bara en fråga för hälso- och sjukvård. – Alla sektorer måste fundera över hur man bidrar folkhälsoarbetet, förklarar Lisa Stark.
  • Skapa tydligare struktur för jämlikhet i regionalt utvecklingsarbete, så att folkhälsofrågorna och tillväxtfrågorna knyts ihop.
  •  Föräldrastöd som utformas för att nå alla grupper.
    – Här liksom i många andra sammanhang är det lättast at locka de grupper som redan är välförsedda, konstaterar Lisa Stark. 
  • Insatser för unga med ofullständig skolgång, följ upp kommunernas insatser för barn i riskutsatta miljöer. 
  • Inrätta formell struktur för samverkan skola, arbetsförmedling och socialtjänst för 16‐24 åringar.
    Kanske på samma sätt som Finsam, tillägger Lisa Stark. Fast här på Gotland arbetar Finsam redan med de här grupperna i projekt som Unga Kvinnor och På Spåret. Ni har redan läst det här innan det var skrivet!
  • Insatser för goda arbetsvillkor; riskgrupper och sektorer, tillsyn och styrmedel, pröva certifiering. 
  •  Stöd kommuner för socialt hållbar stadsutveckling. Att använda den fysiska planeringen som redskap för att stödjer social delaktighet, genom mötesplatser och trygga miljöer. Men också att underlätta för fysisk aktivitet i alla delar av staden.
  • Ersättningssystem i hälso- och sjukvården bör premiera hälsofrämjande insatser för att minska skillnader mellan olika grupper.
Vad ska vi då göra på Gotland?

– Jag kan inte hålla mig från att kasta fram alldeles egen fungering över hur vi kan arbeta på Gotland, avslutade Lisa Stark. Vi borde bilda en lite bredare gotländsk arbetsgrupp som gör en regional analys av jämlika förutsättningar för god hälsa. Hur ser våra utmaningar ut? Vi har en del data, men inte möjlighet att göra komplexa analyser av dem.

Dessutom borde vi parterna i det regionala utvecklingsarbetet enas om de viktigaste gemensamma insatsområdena för att nå målet i Vision Gotland 2025. Här finns underlagen men vi behöver en dialog om hur vi gör det till en verkstad!
– Om Gotland ska ha den bästa hälsa och gotlänningarna må bäst i landet år 2025 – då får vi damma av skorna och börja jobba!

Lästips:

• Folkhälsoenheten i Gotlands kommun är en del av kommunens ledningskontor, avdelningen för regional utveckling. Uppdraget är ett följa upp riktlinjerna i  den regionala utvecklingsplanen Vision Gotland 2025. Ett av de övergripande målen är att gotlänningarna ska må bäst i landet år 2025.

• Folkhälsopolitiskt program för Gotland 2009 - 2013.

• Vård på (o)lika villkor. SKL 2009

•Michael Marmot har skrivit boken Statussyndromet: Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Bara en tredjedel av skillnaden i dödlighet i kranskärlssjukdom förklaras av levnadsvanor. Lika viktigt är upplevelsen av kontroll över sitt vardagsliv och möjlighet till socialt deltagande – faktorer som beror på vår sociala position. Natur & Kultur förlag 2006. ISBN: 9789127111929. Läs mer om boken här