Torsdag lunch

Utskrivet från: http://finsamgotland.se/1718
Start Finsam på Gotland Projekt Paraply-nätverket Aktivitets-katalogen Möten och föreläsningar Tips och råd På arbets-platsen (H)järnkoll Almedalen

Vad kostar utanförskap - och har vi råd att låta bli att samverka?

Ingvar Nilsson är nationalekonom inom området socioekonomi. Han förespråkar tidiga insatser. Hur kan samordningsförbunden medverka till goda samhällslösningar?

Vi har väl alla hört argumentet att det blir dyrt att göra insatser, inledde Ingvar Nilsson. Men ingenting är som är så oerhört dyrt som att låta en människas liv förfara. Det går att sätta prislappar på detta – inte för att det ska var det huvudsakliga argumentet. Men prislapparna är ett stödargument för det viktiga, det samhälle vi vill skapa.

Exemplet Östhammar

Ingvar Nilsson fortsatte med ett konkret exempel: Östhammar i norra Uppland har cirka 20 000 invånare. Här finns en grupp unga vuxna, 19 -29 år, med etiketten diffus arbetsmarknadsproblematik.

– Det är en grupp som finns i alla Sveriges kommuner. Ofta har de misslyckats i skolan. Många av dem har någon form av psykisk problematik med sig i ryggsäcken. Nästan alla är predestinerade till ett livslångt utanförskap om vi inte gör något.

En körklar 19-åring

– Den fråga man kan ställa sig i detta här sammanhanget är: Vad är produktionskostnaden för en körklar 19-åring?

Svaret på frågan ovan är en sammanräkning av alla de insatser som görs från födseln och framåt, för at den unga människan ska vara mogen att träda ut i arbetslivet och bli en medborgare i samhället.

– Mellan tummen och pekfingret handlar det om cirka 3,5 miljoner kronor. Merparten är kommunala kostnader för skola och förskola.

– Här är det värt att fundera på de kommunala investeringar som åker omkring på studentflak i maj/juni varje år, skämtade Ingvar Nilsson. I en så pass liten kommun som Östhammar ramlar det omkring så där 1,2 miljarder på lastbilsflaken vid studentexamen.

En halvmiljard per årskull

Ingvar Nilsson återgick till allvaret och konstaterade att detta är de största investeringar samhället gör. Men i förhållande till fastigheter och vägar finns ingen plan för att vårda dessa värdefulla investeringar.

- Varje år lämnar cirka 110 000 ungdomar landets skolor. Ungefär 13 000 av dem lämnar gymnasietiden för ett mer eller mindre permanent utanförskap. Ofta är det helt onödigt.

I Östhammar kommun börjar 225 barn skolan varje år. 29 av dem kommer statistiskt sett att hamna i ett livslångt utanförskap.

- Prislappen för det är strax under en halv miljard, för varje årskull. Ingen ska inbilla mig att vi har brist på resurser när vi låter det hända, konstaterade Ingvar Nilsson. Det är oerhört mycket pengar, men framför allt handlar det om mänskligt lidande.

Den komplicerade helhetsbilden

Ingvar Nilsson avslutade med att konstatera att det är ett komplicerat samhälle vi lever i. Det är svårt – näst intill omöjligt - även för professioner att ha en helhetsbild.

I bildspelet ovan finns en karta över alla de kontakter som kan vara aktuell för en enda person.

– Det är ett av de problem som samordningsförbunden kan behöva tackla. Hur knyter vi ihop resurserna och att alla tar sitt ansvar? Kanske samordningsförbunden kunna komma in tidigare, så att vi kan stämma i bäcken.

– Ett annat problem är kortsiktigheten, där insatser för människor ses över mandatperioder och ett-årsbudgetar. Så ser inte avskrivningstiderna ut för nybyggda hus, konstaterar Ingvar Nilsson. Vi är duktiga på att ta reda på vad det kostar att göra saker – men inte vad det kostar att låta bli!

På webbplatsen utanförskapets pris  kan alla gå in och undersöka vad utanförskapet kostar, kommunvis redovisat.

Ett gott exempel

I Kalmar pågår ett projekt med teknikstöd i skolan. Där träffade Ingvar Nilsson tre tjejer i gymnasieskolans årskurs två. Under hela grundskoletiden hade de känt sig utanför, dumma, mobbade och trakasserade. De hade visat alla symptom för flickor som far illa.

– Men nu mådde dessa tjejer jättebra. De hade lyckats i skolan och klarat sina betyg.

Skillnaden var att man upptäckt att de hade dyslexi. De hade fått hjälp, och lösningen var trivial. De hade fått var sin iPad med rätt appar.

Att upptäcka, behovspröva, köpa och anpassa kostade sammanlagt 23 000 kronor per elev. Nu funkar de i plugget och mår bra.

 

 

 

 

ATT RUSTA OCH ATT SKAPA  Hur rustar vi dem som behöver stöd för att nå egen försörjning?  Hur skapar vi en arbetsmarknad för alla?   Att rusta och att skapa är den röda tråden för FINSAMs serie frukostmöten och lunchseminarier i Almedalen 2013.  Samverkan

Sök
NÄR och VAR

TID: Torsdag den 4 juli, 12:00 - 12:45.

PLATS: Restaurang Joda bar och Kök, Inre gården, Skeppsbron 24, Visby

ARRANGÖR: Nationell Rådet och Nationella Nätverket för Samordningsförbund

TILLGÄNGLIGHET: Länk till Gotlands tillgänglighets- guide, Joda Bar & kök