Fredag frukost

Utskrivet från: http://finsamgotland.se/1719
Start Finsam på Gotland Projekt Paraply-nätverket Aktivitets-katalogen Möten och föreläsningar Tips och råd På arbets-platsen (H)järnkoll Almedalen

Har vi råd att låta bli?

Vad krävs för att bibehålla en välfärd för alla?

Det är viktigt med sociala investeringar men det krävs också politiskt mod.

 

Joakim Palme är professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet. Tidigare har han varit verksam vid Institutet för framtidsstudier.

- Den verklighetsbeskrivning jag vill ta som utgångspunkt är att vi bär med oss underskott över livet, inledde han. Vi startar våra liv med att vara skuldsatta mot våra föräldrar och mot samhället.

Samhället pumpar in resurser i form av barnbidrag, skola och utbildning. Föräldrarna har kostnader för mat, husrum och kläder.

- Det är inte förrän i 25-årsåldern som vi blir inbetalare. Under en förhållandevis kort tid har vi sedan ett överskott mot både familj och samhälle. När pensionsåldern närmar sig blir vi åter igen att bli skuldsatta mot samhället.

I dag har vi klarat detta på samhällsnivå. Stadsbudgeten är i balans. Vi kan hantera de insatser som kommer de unga tillgodo – och de som riktar sig till de äldre. Men framtiden ser mörkare ut.

Vi blir äldre och är friska längre

– Tittar vi lite närmare på dessa räkenskaper och delar upp dem åldersvis kommer vi att se att dagens 90–åringarna är få, men dyra för samhället. Här är det vård och omsorg som kostar.

Vi lever längre och är friska längre. Men det kommer också att bli fler som med ålderns rätt behöver vård och omsorg. Detta är räkenskaper som går jämt ut idag. Men vårt sätt att organisera och omfördela mellan olika åldersgrupper i samhället kommer att brytas sönder, menar Joakim Palme.

- Det är en utveckling som kommer att starta med ganska stor dramatik relativt snart, om cirka 10 år. Det kommer att bli en stor belastning på både samhällets och hushållens ekonomi. Oavsett om vi vill lösa detta med hjälp av familj, marknad eller offentlig sektor så är det en stor utmaning att hantera detta.

Investera i de unga

Joakim Palme vill se en investering i det uppväxande släktet. Ju starkare dagens unga har möjlighet att utvecklas, dess bättre kommer den framtida skattebasen att bli.

– Men om ska vi klara den här investeringsstrategin behöver man också tänka i sociala termer. Det räcker inte att investera i forskning och utveckling. Vi måste också påverka fördelningen så att så många som möjligt blir delar av den framtida skattebasen och ett samhälle som kan främja social sammanhållning snarare än att vara splittrande.

Livslångt lärande

Begreppet det livslånga lärandet är ständigt aktuellt.

- En utbildningsstrategi i det här läget blir inte starkare än den svagaste länken, fortsatte Joakim Palme. Det är viktigt att och skolor fungerar för alla som ett avstamp för yrkesutbildning och högskolestudier. Vi har en del att fungera över, från kvaliteten på barnomsorgen till övergången till vuxenlivet och arbetslöshet bland unga vuxna. Vi måste vårda vårt sociala kapital, relationer och social sammanhållning.

Politiken diskuterar

Frukostmötet avslutades med ett samtal mellan Gunnar Axén, (M) riksdagsledamot och ordförande i Socialförsäkringsutskottet och socialförsäkringsutredningen – och Kerstin Alnebratt (S) är genusforskare och styrelseordförande i Föreningen Arbetarrörelsens tankesmedja.

– Vi måste vara klara över vad som i det korta perspektivet ger som i det långa perspektivet leder till bättre sammanhållning och ökat deltagande i arbetslivet. Samt ett bättre och väl fungerande samhälle som helhet, som för tillbaka vinster i form av att människor arbetar, betalar skatt och bidrar till att finansiera vår gemensamma välfärd, menar Gunnar Axén.

Det handlar också om att se helheten och inte bara den egna myndighetens verksamhet, kommenterade Kerstin Alnebratt. Där har samordningsförbunden en viktig roll.

– Tidigare jobbade jag på Hisingen i ett samverkansprojekt med personer som stod riktigt långt från arbetsmarknaden, berättade hon. Vi gjorde insatser och åtgärder som lyckades. Människor som tidigare inte hade varit anställningsbara kunde gå till Arbetsförmedlingen och anmäla sig. Detta resulterade i att AF fick ”pisk” uppifrån i sin organisation eftersom arbetslösheten ökade.

– Arbetslösheten ökade ju inte i verkligheten, men i systemen. Där har det hänt något galet, när vi byggt system som tänker myndighetsnytta i stället för samhällsnytta! Vi måste skaffa utrymme för långsiktigt tänkande och se det som investeringar, avslutade Kerstin Alnebratt.

Med individen i centrum

 – Vi har väldigt många stuprör i systemen, konstaterade Gunnar Axén. Det är många verksamheter och myndigheter inblandade och de kommunicerar inte alltid så bra med varandra. Vi måste börja utgå från individen – en person som behöver hjälp och stöd för att komma till eller tillbaka till arbetsgemenskapen så snart som möjligt. Behoven kan vara vård, arbetsträning praktik eller annat. Om vi kan skapa ett stöd kring individen måste vi få bort stuprören. 

– Klarar vi det hushållar vi också med de gemensamma resurserna på ett bra sätt, avslutade han. Den enskilde får ett bra stöd och det finns medel över att använda till fler och bättre insatser!

 

 

ATT RUSTA OCH ATT SKAPA  Hur rustar vi dem som behöver stöd för att nå egen försörjning?  Hur skapar vi en arbetsmarknad för alla?   Att rusta och att skapa är den röda tråden för FINSAMs serie frukostmöten och lunchseminarier i Almedalen 2013.  Samverkan

Sök
NÄR och VAR
TID: Fredag 5 juli
Klockan 8.00- 8.45

PLATS: Restaurang Joda bar och Kök, Skeppsbron 24, Visby

TILLGÄNGLIGHET: Länk till Gotlands tillgänglighets- guide, Joda Bar & kök