Tydlig trend på sociala krav vid upphandlingar

Utskrivet från: http://finsamgotland.se/2089
Start Finsam på Gotland Projekt Paraply-nätverket Aktivitets-katalogen Möten och föreläsningar Tips och råd På arbets-platsen (H)järnkoll Almedalen

Tydlig trend på sociala krav vid upphandlingar

– Det finns många möjligheter att ställa sociala krav vid upphandlingar. Men det är bättre att ställa dem i avtalsvillkoren än som skallkrav.
Det var ett av juristen Magnus Josephsons huvudbudskap vid ett seminarium om sociala krav i offentliga upphandlingar som hölls på Visborg den 29 april.

– Vi ser en tydlig trend att sociala krav kommer att öka. Vi har än så länge bara sett början. Krav på sociala hänsyn kommer att göra samma resa som miljökraven gjort. Att ställa miljökrav i en upphandling är en självklarhet idag. Det är bara fantasin som sätter gränser för var sociala krav kan användas, menar Magnus Josephson.

 

Magnus Josephson är specialiserad på offentliga upphandlingar och rådgivare till myndigheter och företag. Under det senaste året har han varit en efterfrågad föreläsare inom området sociala krav vid upphandlingar.

 

Vad är ett socialt krav?
Ett socialt krav kan exempelvis vara att den upphandlande myndigheten ställer krav på sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden vid en upphandling. Men det finns inte någon exakt definition.

 

Magnus Josephson vill beskriva sociala krav som ”världsförbättrarkrav”. Han poängterar att upphandlande myndigheter behöver ta fram policydokument för sociala krav.
 

Ett gott exempel finns i Göteborg. När det var dags för upphandling av hemtjänst i en av stadsdelarna ställdes kontraktsvillkor för att de anställda skulle ha språkkunskaper i finska och assyriska, samt att en andel av de anställda skulle komma från arbetslöshet eller bidragsberoende.

 

Sociala krav i avtalsvillkor

Magnus Josephson betonar vikten av att de sociala kraven inte får vara kvalificeringskrav eller utvärderingskrav. Däremot går det bra att sätta sociala krav som avtalsvillkor. Kraven måste vara rimliga i relation till hur situationen på den aktuella marknaden.

 

En fördel med att ställa de sociala kraven i avtalsvillkoren är att det är fler företag som kan uppfylla kraven, än om kraven hade varit kvalificeringskrav.

– När det ställs i avtalsvillkoren behöver inte företaget ha kraven i sin verksamhet från början utan kan utveckla dem över tid. Kraven blir då inte heller konkurrensbegränsande eftersom de gäller framtida krav. Då ställs samtliga företag som lämnar anbud inför samma framtida kostnadsbild, menar Magnus Josephson. 

 

Lagstöd för sociala krav

I lagen om offentlig upphandling (LOU) beskrivs att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

 

Kraven för samhällsnytta

– Det finns inga tydliga direkta mätbara fördelar för skattebetalarna eller för kvaliteten i tjänsterna som köps när det ställts sociala krav. Därför måste man ta ett vidare perspektiv och se på den totala samhällsnyttan när man vill ställa sociala krav, säger Magnus Josephson.

 

Möjlighet för sociala företag

Genom att ställa sociala krav i upphandlingar utökas möjligheterna för sociala företag att verka som leverantörer eller underleverantörer. Sociala företag har som mål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i arbetslivet samtidigt som de producerar varor eller tjänster. En viktig grund för de sociala företagen är medarbetarnas delaktighet i företagen. På Gotland finns idag sju sociala företag.

Seminariet arrangerades av Finsam-projektet Utveckling:Sociala Företag (USF). Medarrangörer var Almi Företagspartner, Coompanion och Företagarna på Gotland. Bland de 70 deltagarna fanns representanter från näringslivet, de sociala företagen, politiker och tjänstemän.

Text: Linda Larsson

Sök