“Jobbet ger stabilitet i ett instabilt liv”

Mikaela fick jobb på Finsam Gotland:

“Jobbet ger stabilitet i ett instabilt liv”

Sova, äta och se på tv. I flera år var det allt Mikaela Bergstedt orkade göra.
Ett oväntat möte fick henne att våga söka hjälp.
Idag arbetar Mikaela på Finsam Gotlands kontor. Jobbet har blivit hennes “flotte” i livet.

Mikaela Bergstedt hade nått fram till femte året i arkeologistudierna och närmade sig slutet på masterutbildningen. Då brast det.
– Jag bara gick under. Ingenting i min hjärna fungerade.
Mikaela har alltid haft det ganska tufft. Studier och sociala kontakter har varit krävande, men hon har oftast bemästrat konsten att hålla masken och kämpa på.
När hennes lillasyster fick en hjärntumör försökte Mikaela vara stark. Det höll ett tag, men till slut brast isen.
Hon lämnade studierna. Lämnade allt.
– Jag bara sov och åt och överlevde, minns Mikaela.

Hur såg dina dagar ut?
– Jag bodde hemma hos min pappa. Vaknade sent. Åt kanske frukost. Såg tv och väntade på att pappa skulle komma hem. Då lagade vi mat – och sen gick jag och la mig igen.
Mikaela umgicks bara med familjen och gick i stort sett bara ut när de åkte och handlade tillsammans på helgerna.
Eftersom hon inte var sjukskriven var Mikaela inte ens synlig i statistiken. Hon levde sitt liv “under radarn”.

Veckor blev månader. Månader blev år. Ett år. Två år. Tre år. Kanske fyra? Tidsbegreppen är dimmiga när Mikaela blickar tillbaka. Men hon vet precis vem det var som lyckades få henne att bryta sin isolering.
– Min katt bet mig i fingret och därför gick jag till en arbetsterapeut på handmottagningen. Kanske ställde hon rätt frågor? Hon fick i alla fall veta hur det var och hon pushade mig att söka hjälp hos psykiatrin.

Mikaela är mycket nöjd med den hjälp hon fick och att hon fick också en diagnos: Bipolär sjukdom typ 2. Den innebär långa perioder av depressioner, varvat med kortare episoder av hypomani.
– Diagnosen förklarar många av de svårigheter som jag har haft. Jag kan vara arg över att jag inte fick den tidigare, men den har kanske inte varit så lätt att se. När jag är “hyper” blir jag mest bara kreativ. Det brukar omgivningen se som något positivt.

Med rätt diagnos och behandling kunde Mikaela sakta söka sig tillbaka till livet igen. Självkänslan var i botten. Framtidstron mörk. Men hon kom till “JobbSam” (som numera kallas Jobbvägen) och tillsammans med sin handledare sökte hon efter möjligheter. Mikaela minns kortleken med olika yrken som de gick igenom tillsammans. Det fanns vägar som kändes möjliga.

Arbetsträningen på Finsam Gotlands kontor gick bra. Inledningsvis kunde Mikaela bara jobba någon timme om dagen, men hösten 2022 fick hon jobbet som webbredaktör och administratör på kvartstid och ett halvår senare har hon gått upp på halvtid.

Alla vill ha lyckliga slut. Därför är det frestande att bara lyssna på det Mikaela berättar om framsteg och framgång. Hon ser också väldigt trygg ut bakom den stora bildskärmen på Finsamkontoret.
Men så enkelt är det förstås inte. Mikaela är bara, precis som förr, väldigt bra på att hålla masken.
Orken kan tryta. Självkänslan är knackig. Och livet har varit tufft på riktigt. För ett par år sedan förlorade Mikaela både sin syster och sin pappa inom loppet av en månad.
– Allt var upp och ner då. Men världen runtomkring fortsatte ändå att tuffa på. Det gjorde mig arg, men det var förmodligen också bra för mig. Jag hade fortfarande jobbet att fokusera på, minns Mikaela.

Så har det fortsatt.
– Jobbet ger stabilitet i ett annars instabilt liv. Det är som en flotte som jag kan hålla fast i när annat i livet inte fungerar.
Jobbet får också Mikaela att känna att hon är behövd.
– De jag träffar i mitt arbete på Finsam ger mig så mycket positivt! Det finns så många som verkligen bryr sig om människor som är sjuka och som står långt från arbetsmarknaden. Det är fint att få vara en del i det.

Har du några tips till människor som befinner sig i den situation som du var i, innan du fick hjälp?
– Allt man kan säga känns så banalt. Det är bara ord och ord når inte alltid fram. Men när man är så extremt nere att man inte kan värja sig, då kan de ändå nå in, säger Mikaela och tar sats:
– Du är inte ensam.
– Be om hjälp, för det finns hjälp att få.
– Och våga känna att du är värd hjälp. Även om saker i ditt liv har gått fel gör det inte dig till en sämre människa!

Hur ser dina tankar om framtiden ut idag?
– Det är inte ett stort svart hål längre, men jag har svårt att släppa saker som har hänt, för jag är rädd för att det ska bli likadant igen.
– Men idag känner jag mig mer stabil. Min medicinering fungerar och jag har ett jobb. Så även om jag inte alltid vet vem jag är så vet jag ändå vad jag är, säger Mikaela Bergstedt.